Fluent Fiction - Swedish: A New Dawn: Mending Family Ties Behind Barred Windows
Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:
fluentfiction.com/sv/episode/2025-05-16-22-34-02-sv
Story Transcript:
Sv: Vårsolen sken försiktigt genom de tunga gallerfönstren i den psykiatriska avdelningen.
En: The spring sun shone gingerly through the heavy barred windows of the psychiatric ward.
Sv: Rummet där Lennart och hans dotter Sofia satt kändes både kliniskt och märkligt rogivande.
En: The room where Lennart and his daughter Sofia sat felt both clinical and oddly soothing.
Sv: Vita väggar och en svag lukt av antiseptiskt medel kantade deras första besök för att träffa Karin, Lennarts syster.
En: White walls and a faint smell of antiseptic lined their first visit to meet Karin, Lennart's sister.
Sv: Lennart hade alltid varit stoisk.
En: Lennart had always been stoic.
Sv: I sina sena femtiotal hade han sett livet genom praktiska glasögon.
En: In his late fifties, he had seen life through practical lenses.
Sv: Men denna dag, med sina känslor intrasslade i skuld och osäkerhet, kände han sig sårbar.
En: But this day, with his emotions tangled in guilt and uncertainty, he felt vulnerable.
Sv: Sofia, hans tonåriga dotter, tittade nyfiket omkring.
En: Sofia, his teenage daughter, looked around curiously.
Sv: Det var första gången hon skulle träffa sin moster.
En: It was the first time she would meet her aunt.
Sv: "Är du nervös, pappa?"
En: "Are you nervous, Dad?"
Sv: frågade Sofia försiktigt, hennes röst bröt tystnaden.
En: Sofia asked gently, her voice breaking the silence.
Sv: Lennart nickade.
En: Lennart nodded.
Sv: "Ja, det är jag.
En: "Yes, I am.
Sv: Men det är dags."
En: But it's time."
Sv: Några minuter senare öppnades dörren, och Karin gick in.
En: A few minutes later, the door opened, and Karin walked in.
Sv: Hon såg skör ut men hennes ögon bar på en stark glimt.
En: She looked fragile, but her eyes held a strong spark.
Sv: Hon satte sig mittemot dem, och det var en stund av tystnad.
En: She sat down opposite them, and there was a moment of silence.
Sv: Lennart tog ett djupt andetag och började.
En: Lennart took a deep breath and began.
Sv: "Karin," sa han och hans röst bar en ton av medkänsla, "jag vet att jag borde ha varit där för dig tidigare."
En: "Karin," he said, his voice carrying a tone of compassion, "I know I should have been there for you earlier."
Sv: Karin tittade ner, hennes händer låg stilla i hennes knä.
En: Karin looked down, her hands resting still in her lap.
Sv: "Jag har gjort fel," fortsatte han.
En: "I was wrong," he continued.
Sv: "Jag borde ha varit mer stödjande."
En: "I should have been more supportive."
Sv: Karin tittade upp, hennes blick mjuknade.
En: Karin looked up, her gaze softened.
Sv: "Jag har saknat dig, Lennart."
En: "I have missed you, Lennart."
Sv: Hennes röst var tunn men äkta.
En: Her voice was thin but genuine.
Sv: Sofia log försiktigt.
En: Sofia smiled gently.
Sv: "Jag vill komma och besöka dig mer, om det är okej."
En: "I want to come and visit you more, if that's okay."
Sv: "Det vore fint," svarade Karin, en liten glimt av hopp i hennes ögon.
En: "That would be nice," replied Karin, a small glimmer of hope in her eyes.
Sv: Lennart tog sin systers hand.
En: Lennart took his sister's hand.
Sv: "Vi är här nu."
En: "We are here now."
Sv: Karin suckade djupt,...